BimoStall_logo

Hej på er!

Igår hade vi äntligen vår första utbildning och certifiering för stalltvätt.  Det blev en  bra blanding av personer från olika delar av landet med samma driv för stallmiljö som oss. Det var både stallägare, stallarbetare, ridskolechefer,privatstall och entreprenörer som arbetar med stallstädning idag eller kommer att börja med i framtiden.

Dagen började med en rolig uppgift där man skulle lösa en kluring i lag. Jag kommer inte att avslöja något om den här, tänk om någon framtida deltagre ser det, då blir det fusk ;) Men det blev en bra tankeställare och syftet med den passade perfekt som inledning på utbildningen, stämningen lättades samtidigt snabbt upp.

På förmiddagen gick vi igenom damm i stallmiljö,smitta och parasiter. Sedan efter lunch så blev det lite praktiskt och efter det avslutning och disskusioner igen.
 

Det är väldigt kul när man träffar så många olika människor med så mycket ideér och tankar. Förutom all lärdom vi fick med oss så fick vi även knyta många nya bra kontakter.

Nu ser vi fram emot nästa utbildning. Då det var många som inte kunde komma den 31:e så kommer vi boka in den andra rätt snart. 

Så om du  vet någon eller vill gå själv så får du gärna boka in dig på nästa utbildning. Eller vill du  boka in oss på föreläsning om stallmiljö,smittor, åtgärder och hur man arbetar med rätt metoder för ta bort och motverka dessa  problem så går det också bra! 

Detta är något alla borde få lära sig mer om och det är dags att vi börjar ta rengöringen och metoder på allvar och till nästa nivå.

En utbildningsdag ser ungefär ut såhär:

Frukost och kaffe
-Övning som inledning.
-Damm i stallmiljö, påverkan på hästar och människor, de olika metoderna för att motverka, lagar m.m
-Smittor, påverkan på hästarna, sanering och desinfiction,  metoder, lagar m.m
Bensträckare
Parasiter och mask, påverkan på häst, spridning, rengöring,frågor, lagar m.m

Lunch 

-Praktiskt arbete för att lära sig om de olika metoderna och teknik för bästa resultat.
Kaffe och bulle
-Disskusioner och idéverkstad.
-Avslutning och certifiering, utdelning av diplom.

Alla deltagare får med sig en egen pärm med
material som kan användas hemma och vara nära till hands i stallet.

En certifieringsutbildning för entreprenörer och
andra anslutna till stall eller ridskolor som vill lära
sig det senaste om modern rengöring i stall.


Ungifär såhär ser en utbildningsdag ut. Den kan kommas att ändras i framtiden och vi väntar på feedback ifrån våra första deltagare.

Tack för denna gång! //Amanda
 
Läs hela inlägget »

MRSA, antibiotikaresistenta bakterier som förekommer hos djur

Bakgrund

MRSA är en förkortning för meticillinresistent Staphylococcus aureus. Meticillinresistens innebär att bakterien är motståndskraftig (resistent) mot penicilliner och penicillinbesläktade antibiotika (s.k. betalaktamantibiotika). MRSA kan även vara resistent mot flera andra antibiotikaklasser, så kallad multiresistens, vilket kan göra infektioner med bakterien mycket svårbehandlade. Bakterien kan ge infektioner men kan också förekomma symtomlöst hos både människa och djur.

Zoonos
MRSA är en zoonos, vilket betyder att människor kan smitta djur i sin omgivning, liksom djur kan smitta människor.  Hundar och katter smittas vanligen av en MRSA-infekterad djurägare eller av djurhälsopersonal inom djursjukvården. Det finns också speciella varianter som i första hand sprids mellan djur. Oavsett vilken variant av MRSA det handlar om kan smittan överföras från djur till människor i djurets närhet, till exempel ägare, familj, skötare och veterinärer och tvärtom. MRSA är hos människor i första hand känd som orsak till svårbehandlade sjukhusspridda infektioner, men finns i ökande omfattning också hos människor utanför sjukvården. Antalet fall ökar i Sverige varje år.

Anmälningsplikt
I Sverige ska fynd av MRSA och andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker hos djur anmälas till Länsstyrelsen och till Jordbruksverket. Dessutom är veterinär skyldig enligt smittskyddslagen att meddela smittskyddsläkaren sådana uppgifter som kan vara av betydelse för smittspridning och smittspårning. Fynd av MRSA och andra resistenta bakterier hos människa ska anmälas på motsvarande sätt av humansjukvården.
Krav på djurhållare och veterinärer: Från och med 1 september 2013 finns det särskilda krav för veterinärer avseende MRSA och för djurägare som har ett djur med en pågående MRSA-infektion.

Utbredning
MRSA förekommer både hos människor och djur både i Sverige och i andra länder. I Sverige är ännu situationen bättre än i många andra länder när det gäller utbredning av MRSA både hos människor och djur och det är därför mycket viktigt att fokusera på att förhindra en ökning av MRSA i landet.

Smittspridning
Både djur och människor kan bära MRSA symptomlöst eller få en infektion med MRSA. MRSA sprids både genom direkt kontakt mellan individer och genom indirekt kontakt.

Med indirekt kontakt menas att bakterierna förs över mellan djur med till exempel sådan utrustning som används gemensamt till flera djur. Det kan också ske då en person som vårdar djuren tar på ett infekterat sår och sedan, utan att tvätta händerna eller ta av handskarna, tar på ett annat djur.

MRSA kan spridas människa - människa, djur - djur och mellan människor och djur. Risken för spridning är störst vid pågående infektion och/eller om djuret (eller människan) behandlas med antibiotika. Djurhälsopersonal och andra personer som regelbundet har djurkontakt måste alltså tillämpa goda hygienrutiner för att undvika att smitta djur med sådana bakterier som de själva bär, men också för att inte själva smittas eller sprida smittan vidare.

En MRSA-bärare kan också smitta människor och djur i sin omgivning trots att symptom på infektion saknas. Risken för smittspridning är dock mindre eftersom mängden bakterier är lägre hos en bärare jämfört med hos den som har en pågående infektion.MRSA räknas inte som en livsmedelsburen smitta.

MRSA är i första hand känd som orsak till svårbehandlade sjukhusspridda infektioner hos människor, men finns i ökande omfattning också hos människor utanför sjukvården. Liksom vanliga stafylokocker kan MRSA bäras utan symtom. Antalet fall ökar i Sverige varje år.

MRSA klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168). Med allmänfarlig sjukdom avses smittsam sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Därför är fynd av MRSA anmälningspliktigt och det görs en smittspårning i varje fall. I denna lag står det även att en individ som misstänker att den är smittad med MRSA snarast ska kontakta läkare.

Typiska symtom på djur
MRSA bör misstänkas vid till exempel en sårinfektion efter ett kirurgiskt ingrepp eller generellt vid svårläkta sår och hudinfektioner särskilt om de antibiotikabehandlats. Veterinären kan inte utifrån symtomen avgöra om det är MRSA utan ett prov för bakteriologisk odling måste tas. Djur kan även bära på MRSA utan att ha symtom.

Vad gör Jordbruksverket
Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll och bekämpande av smittsamma sjukdomar hos djur, dit antibiotikaresistenta bakterier också räknas. Jordbruksverket har tagit fram "föreskrifter om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen".  I föreskrifterna finns krav på att den som håller djur ska hålla en god hygien, och att särskilda besöksregler ska tas fram för så kallade besöksverksamheter för att förebygga spridning av smittämnen mellan djur samt mellan människor och djur. För de som är verksamma inom djurens hälso- och sjukvård finns krav på särskilda hygienregler för att förebygga och begränsa vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som drabbar patienter (djuren) och som sprids i samband med veterinärmedicinsk vård. Dessutom ställs krav på att en djurägare, som har ett djur med en pågående infektion med MRSA, vidtar vissa åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Syftet med dessa krav är att minska risken för smittspridning både till människor och till andra djur under den akuta sjukdomsfasen. Det ställs inga krav på djurhållare med djur som endast är bärare av MRSA utan det krävs kliniska symptom för att omfattas av regelverket.

Vad du kan göra som djurägare
Några generella tips på vad du som djurägare kan göra för att motverka problem med antibiotikaresistenta bakterier:
Håll djuren så friska som möjligt genom god miljö, bra skötsel och bra utfodring.
Ha en god hygien - tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena skor och stövlar, rena kläder samt ren utrustning, se till att transportmedel är rena osv. för att minska risken att smitta förs mellan olika djurgrupper eller mellan människor och djur.

Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning.
Om du ska köpa ett djur, tänk då på att fråga om det finns några sjukdomsproblem hos säljaren och fundera om det går att hålla det inköpta djuret isolerat en period om du har fler djur hemma.

Kräv inte att få antibiotika till ditt djur.
Från och med den 1 september 2013 finns det tvingande krav för dig som har ett djur med en pågående MRSA-infektion.

Mer information
Svensk Travsport och Svenska Ridsportförbundet har tagit fram en policy när det gäller MRSA och tävling med häst.

Källa Jordbruksverket

Länk till källa

Läs hela inlägget »

God hygien vid tävling med hästar minskar risken för att smitta sprids. I föreskrifterna om träning och tävling med djur sätts en grundnivå för hästars smittskydd. Där ställs bland annat krav på rengöring av gäststallar.

  • Hur omfattande ska rengöringen av boxarna för gästuppstallning vara?
  • Hur gör jag rent efter att ha tömt boxen på gammalt strömedel med mera?
  • Kan jag vara säker på att boxen är smittfri när den är rengjord och desinficerad?
  • Vad kan hända om boxarna inte är rengjorda?
  • Vilka smittsamma sjukdomar kan spridas via gäststall?


Hur omfattande ska rengöringen av boxarna för gästuppstallning vara?
Det ska vara synligt rent. Boxen får inte innehålla synlig gödsel, använt strömedel, foderrester eller smuts som kan komma av att hästarna kliat sig på inredningen.
Du ska desinficera de ytor som det är stor risk att hästen kommer i kontakt med via mun och näsborrar, exempelvis boxgaller.

Om det finns misstanke om att en häst med smittsam sjukdom använt en box ska hela boxen rengöras, desinficeras och ges möjlighet att torka upp. Vid epizootisjukdom, eller salmonella som lyder under zoonoslagen, ska du följa instruktionerna i Jordbruksverkets saneringsplan.

Hur gör jag rent efter att ha tömt boxen på gammalt strömedel med mera?
Sopa släta, hela ytor noggrant.
Skrubba eller skrapa bort smuts och eventuell dynga. Du kan också använda högtrycks- eller ångtvätt men tänk då på att ytorna behöver torka.
Desinficera med till exempel hand- eller ryggspruta. Dimning kan också vara ett alternativ vid mer omfattande desinfektion. Under förutsättning att inte hästar med konstaterad eller misstänkt smitta har vistats i boxen kan ångtvätt vid minst 180 grader vara tillräckligt. Observera att en bra grundrengöring är en förutsättning för att desinfektionen ska vara meningsfull.

Kan jag vara säker på att boxen är smittfri när den är rengjord och desinficerad?
Rengöring och desinfektion garanterar inte att boxen blir smittfri. Däremot minskar riskerna för smitta betydligt. De rekommendationer som ges här gäller för tävlingshästar. Högre krav bör ställas vid sanering efter uppstallning av sjuka hästar.
Vad kan hända om boxarna inte är rengjorda?

Tävlingshästar kan ta med sig en smitta från en gästbox till stallet hemma. Ibland blir hästen sjuk efter en sådan smitta, men den kan också sprida den vidare till andra hästar i hemmamiljön även om den själv inte blivit sjuk.

Genom rengöring minskar man också risken för att hästar ofrivilligt får i sig läkemedelsrester med mera.

Vilka smittsamma sjukdomar kan spridas via gäststall?
I dåligt rengjorda gäststallar finns risk för spridning av många olika smittämnen, till exempel bakterier, virus och svampinfektioner. En del av smittorna drabbar specifikt hästar, men även sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa kan spridas denna väg.

Vanliga smittsamma sjukdomar hos hästar är bland annat luftvägsvirus, exempelvis herpesvirus och influensa. Herpesvirus orsakar förutom förkylningssymptom också virusabort, som kan leda till kastning och svagfödda föl. Kvarka och ringorm är andra sjukdomar som kan spridas på grund av dålig hygien.

Salmonella och antibiotikaresistenta bakterier är exempel på smittor som kan spridas till andra hästar, djur och människor. Även till synes friska hästar kan bära antibiotikaresistenta bakterier, som kan få allvarliga följder för den som insjuknar i en sådan infektion, eftersom de är mycket svårbehandlade. Genom god hygien, bland annat i form av rengjorda gäststallar, förebyggs spridningen av dessa infektioner.

Källa Jordbruksverket

Länk till källa​​​​​​​

Läs hela inlägget »

Stallmiljö för hästar
Stall för hästar ska hållas rena och ge djuren tillräckligt med utrymme och skydd. Utrymmena ska utformas så att din häst kan bete sig naturligt.
Ibland behöver du ansöka om förprövning innan du bygger ett stall. Mer information hittar du på sidan Förprövning inför bygge.

Inredning och utrustning i stallet får inte skada din häst
Inredning och utrustning i stallet får inte riskera att skada din häst eller på något annat sätt vara en risk för hästens hälsa.
Boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att skaderisken minimeras. Väggar och dörrar måste kunna stå emot hästsparkar och de ska vara byggda så att din häst inte kan fastna med till exempel hovar eller käke i dem.
Hästarna ska också kunna äta och dricka i lugn och ro. Dessutom bör hästarna kunna se och höra varandra och gärna ha möjlighet till fysisk kontakt, så att deras behov av social kontakt uppfylls. Hästar som är aggressiva mot varandra ska inte kunna skada eller störa varandra.

Strö, golv och liggytor i spiltor och boxar
Golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta. Golv i spiltor och boxar ska vara försedda med ströbädd eller på annat sätt ge en god liggkomfort. Strö ska vara av god hygienisk kvalitet.

Ge hästarna dagsljus i stallet
Ett häststall ska ha fönster eller andra insläpp för dagsljus. Stallet ska ha fast monterad belysning som inte orsakar din häst obehag. Belysningen ska göra det möjligt för dig att se till din häst utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte i ligghallar för utegångsdjur, där kan belysningen vara ordnad på något annat sätt.

Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som din häst kan nå, ska vara utformade så att de inte utgör någon skaderisk.

Sjukboxar
Om hästarna normalt sett står uppbundna i spilta eller hålls i grupp, ska sjuka hästar kunna tas om hand i ett närbeläget utrymme där djuren vid behov ska kunna hållas var för sig. Utrymmet för sjuka hästar ska ha ett klimat som hästarna är vana vid. Antalet sjukboxar måste anpassas till antalet hästar. Det bör finnas minst en sjukbox för var 25:e häst.

För hästar som går ute under den kalla årstiden ska utrymmet för sjuka hästar kunna värmas upp eller på annat sätt vara anpassat så att hästarnas behov av termisk komfort tillgodoses. I denna zon kan hästarna utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Utrymmet för sjuka hästar ska minst ha de minimimått som gäller för box.

Anpassa stallklimatet efter din häst
Klimatet i stallet ska vara anpassat till din häst och sättet hästen hålls på. Du ska se till att din häst alltid får frisk luft. Du ska se till att stallet inte blir alltför fuktigt, eftersom din hästs luftvägar kan skadas av fuktig stallmiljö. I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.

Håll rent och torrt i stallet
Du ska hålla rent i stallet och i andra förvaringsutrymmen för din häst. Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra och rena. Strömedlet ska vara lämpligt för din häst och ha bra hygienisk kvalitet. Du ska rengöra hela stallet noggrant minst en gång varje år.

Undvik buller i stallet
Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar din hästs hälsa negativt. I stall får hästar endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.

Planera för eventuella elavbrott
Du ska ha en godtagbar plan för hur djurskyddet ska skötas vid elavbrott. I planen är viktigt att du har tänkt på hur olika system för vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts. Om något av systemen påverkas vid elavbrott måste du ha alternativa lösningar, så som att ta vatten ur brunn eller vattendrag, att kunna öppna upp fönster och dörrar eller ha tillgång till reservelverk.

Följ rekommendationer för brandskydd
Om du bygger ett nytt stall, bygger om eller bygger till ett gammalt stall ska du se till att det finns ett byggnadstekniskt skydd mot brand. Byggnaden ska också utformas så att det finns möjlighet att rädda djuren om det skulle börja brinna. Du bör följa Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer.

Källa Jordbruksverket

Länk till källa

Läs hela inlägget »

COPD betyder kronisk obstruktiv lungsjukdom och är en nyare benämning på det som tidigare kallades kvickdrag hos häst. Så här går du till väga om du misstänker att din häst drabbats av COPD.

Hur märker jag att hästen är sjuk?

  • Hästens prestationsförmåga minskar
  • Hästen börjar hosta
  • Hästen får näsflöde
  • Andningsfrekvensen ökar (normal andningsfrekvens i vila är 8-16 andetag per minut)
  • Andningen blir ansträngd, framförallt utandningen
  • Hästen kan gå ner i vikt
 

Vad orsakar COPD?
Sjukdomen beror på allergi mot damm och mögel i dåligt foder, eller dålig stallmiljö. Dammet eller möglet som hästen är allergisk mot, leder till en inflammation av luftvägarna, de små luftrören i lungorna drar ihop sig och det bildas slem. Följden blir att hästen får svårare att andas och svårare att ta upp syre. Det leder till att hästen kommer att prestera sämre. För att kompensera den minskade förmågan att ta upp syre, ökar hästen andningsfrekvensen. Ansamlingen av slem, gör att hästen måste hosta.

Symptomen kommer för det mesta smygande, men de kan också ha ett mera dramatiskt förlopp. Det är vanligt att sjukdomen debuterar i samband med en vanlig förkylning orsakad av virus. Det gör att det verkar som om förkylningen aldrig går över.
Benägenheten att utveckla allergin är troligen ärftlig.

Hosta
Det första symptomet är nedsatt prestationsförmåga. Hästen kan verka helt frisk i övrigt. Om man inte anstränger sin häst så hårt, kan man missa det här stadiet.
Efterhand kommer hostan. Till en början hostar hästen framförallt när man precis har börjat rida ett pass, eller när man börjar trava eller galoppera.

Vid längre gångna fall hostar hästen hela tiden. Man brukar också märka att hästen blir andfådd redan efter en kort stund. Vissa hästar har förhöjd andningsfrekvens även i vila (normal andningsfrekvens i vila är 8-16 andetag per minut).

Ridning i dammiga miljöer, i ett dammigt ridhus eller på en torr ridbana, kan också göra att hästen hostar. Andra tillfällen då man ofta märker av hostan, är vid utfodring med foder som innehåller damm eller mögel, eller när man sopar i stallet och det dammar när hästen står inne.

Väderomslag är en annan utlösande faktor, framförallt när det blir fuktigare ute. Många hosthästar är symptomfria under sommarhalvåret och blir sjuka under hösten. En förkylning som inte ger med sig kan också vara ett tecken på COPD.

Vad ska jag göra?
Kontakta veterinär. Det är viktigt att hästen undersöks av en veterinär så att rätt diagnos kan ställas och rätt behandling sättas in. Behandlingen hjälper hästen att bli bättre genom att minska symptomen.

Börja gärna med att kontakta Agrias Telefonveterinär som svarar på frågor vardagar 16.00-24.00, helger 07.00-24.00. 0900100 51 61. Tjänsten är gratis för alla Agriakunder. Övriga betalar 250 kronor. Operatörens normala samtalsavgifter tillkommer.

Utevistelse
Låt hästen vara ute så mycket som möjligt. Ett bra alternativ för känsliga hästar är att stå i utebox eller gå på lösdrift. Ett tips är att bygga en box i logen som ofta har bra luft på grund av sin höga takhöjd.

Stallmiljö
Låt känsliga hästar stå i den del av stallet som är mest ventilerad. Undvik hörnet längst in. Se till att ventilationen fungerar och inte täppts till för att stallet ska bli varmare. Vid stora problem med ventilationen, bör man kontakta en specialist.

Strömaterial
Använd ett strömaterial som inte dammar eller innehåller mögel, till exempel torv eller rivet papper. Det bästa är om alla i stallet använder samma material. Men det kan räcka med att man byter till den känsliga hästen

Utfodring
Allt foder ska vara av god hygienisk kvalitet. Om man är osäker, kan man skicka ett prov för analys till ett lab, till exempel Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, 018-67 40 00. För att undvika att höet dammar, kan man blötlägga det en stund (10-15 minuter) innan utfodring. Det bör dock inte ligga i blöt för länge, eftersom viktiga näringsämnen då kan lakas ur. Ett annat alternativ är att utfodra med hösilage eller ensilage. Blöt också allt kraftfoder.

Skötsel av hästen
Undvik att sopa i stallet när hästarna är inne. Om man måste göra det, bör man vattna golvet innan, för att minska risken för damm.

Byt stall
Om man vidtagit alla ovanstående åtgärder och hästen i alla fall inte blir bättre, bör man byta stall. Även i till synes friska stall, kan det finnas något som hästen reagerar på.

Handla snabbt
Det är viktigt att sätta in åtgärder snabbt för att minska risken för kroniska lungförändringar. Ju snabbare man lyckas få bukt med symptomen, desto bättre är prognosen.

Att göra:

  • Kontakta alltid veterinär för att diskutera symptomen på din häst. Det är viktigt att ställa rätt diagnos och att tidigt sätta in rätt behandling.
  • Följ veterinärens råd noggrant
  • Låt hästen vara ute så mycket som möjligt
  • Använd om möjligt utebox
  • Se till att stallmiljön är god
  • Använd ett strömaterial som inte dammar, till exempel torv eller rivet papper
  • Se till att fodret är av god hygienisk kvalitet och blöt allt foder
  • Om inget annat fungerar – byt stall


Vad gör veterinären?
Veterinären undersöker hästen för att kunna ställa rätt diagnos. Vid misstänkt allergi är hästens sjukdomshistoria intressant. Därför är det viktigt att du som ägare till hästen, kan ge en bra beskrivning över hur symptomen yttrar sig.

Veterinären undersöker om det finns tecken på att symptomen hästen visar, kan vara orsakade av något annat, till exempel en infektion med virus eller bakterier, eller om det är allergi som orsakar sjukdomen. Veterinären kontrollerar om hästen har näsflöde, om den har feber, känner på lymfknutorna mellan hästens ganascher för att se om de är svullna eller ömma, försöker provocera fram hosta genom att trycka hästen över struphuvudet, lyssnar på hjärta och lungor, kontrollerar andningsfrekvensen och typen av andning. Vid behov tar veterinären blodprov.

Om veterinären har tillgång till fiberendoskop, undersöks luftvägarna även på insidan.

Eftersom COPD orsakar inflammation i luftrören, slembildning och att de små luftrören i lungorna drar ihop sig, kan man ge medicin som motverkar inflammationen, löser slemmet och vidgar luftrören.

Följder av COPD
Det tidigaste tecknet på sjukdomen är nedsatt prestationsförmåga. Senare kommer hosta, andningsbesvär och näsflöde. Om orsaken till allergin inte avlägsnas, riskerar hästen att få bestående men i form av skadad lungvävnad. Lungornas nedsatta funktion, kompenseras med ökad andningsfrekvens, ofta med pipande biljud.

I långt gångna fall tvingas hästen pressa på med bukmuskulaturen för varje utandning. Om hästen inte behandlas, växer muskulaturen så småningom till på grund av ansträngningen och kommer att bilda en så kallad kvickdragsfåra på buken. Det är vanligt att kroniskt sjuka hästar magrar, dessutom är de extra känsliga för luftvägsinfektioner orsakade av virus och bakterier.

Sjukdomen är ofta säsongsbunden. Drabbade hästar mår vanligen bättre, eller är symptomfria under den varma årstiden. Men det finns också hästar som är sämre under sommarhalvåret. Orsaken till det känner man inte till.

Hur påverkas användbarheten?
Om hästens lungor skadats, kommer hästens syreupptagnings-förmåga för alltid att vara nedsatt. Det innebär att dess prestationsförmåga alltid kommer att vara försämrad. En häst som utvecklat sjukdomen ställer större krav på stallmiljö och foder. Det gör att det kan vara extra känsligt att byta stall och att fodret alltid måste hålla högsta kvalitet. Det kan också vara svårt att träna på underlag som dammar.

Man tror att benägenheten att utveckla allergi delvis är ärftlig. Man bör därför noga överväga om man ska avla på ett sto med COPD, eftersom även avkomman riskerar att drabbas. Man bör också tänka på att en dräktighet kan vara extra ansträngande för ett sto med allergi, speciellt de sista månaderna.

Källa Agria
Länk till artikel

Läs hela inlägget »

Vid akut sjukdomsutbrott

Skötsel av sjuka hästar
En effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning är att så snabbt som möjligt isolera sjuka hästar från de övriga. Hur isolering genomförs i praktiken kan variera beroende av hur stallar med omgivning är planlagd, och vilka smittämnen det rör sig om. Exempel på isolering kan vara en separat byggnad inom stallområdet eller ett utrymme i stallet som kan avgränsas från övriga utrymmen. Även en utebox eller hage placerad en bit från de friska hästarna fungerar.
Grundregeln är att hålla god hygien och att minska ”springet” mellan stallar för att förhindra smittöverföring via människor. Separat person/personal bör sköta de isolerade hästarna. Om det inte är möjligt sköts dessa hästar lämpligen efter de friska, enligt nedan beskrivna rutiner.

Handhygien
Handtvätt med tvål och vatten är en av de mest grundläggande åtgärderna för att förhindra överföring av smitta. Efter tvätt kan med fördel ett alkoholbaserat desinfektionsmedel användas.

Besökshygien
Besök till isolerade hästar ska begränsas att omfatta enbart det nödvändiga, som exempel skötare, veterinär och hovslagare. Om möjligt kan någon form av sluss till isoleringen göras i ordning. Där bör finnas möjlighet till handtvätt samt byte av skor och kläder. Slussen delas in i en ”ren” och en ”oren” sida, avskilda från varandra. Särskilda kläder och stövlar kan användas hos de sjuka hästarna. Kläder tvättas enligt anvisningar nedan och stövlar ställs, efter rengöring i stövelbad med desinfektionsmedel under för medlet angiven tid. Kvarbliven smuts kan minska effekten av desinfektionsmedlet.

För alla anläggningar med djur gäller föreskrifter och allmänna råd utgivna av Jordbruksverket om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien med mera för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (SJVFS 2013:14, K112). Bland annat står i paragraf 6 att ”Djurhållaren ska se till att personer som vistas i anläggningen har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakt med djur. Det ska finnas möjlighet till handdesinfektion.”Har anläggningen besöksverksamhet är reglerna något mer långtgående. Se vidare på Jordbruksverkets webbplats.

Sanering av stall
Vanligtvis rengörs stallet när inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat. Beroende på smittämne, kan smittan kan finnas kvar olika länge i miljön runt hästarna. Känslighet för desinfektionsmedel varierar också, så saneringsplanen utformas lämpligen i samråd med en veterinär och/eller myndighet.

God rengöring är ett krav för ett gott resultat
Mekanisk rengöring är absolut viktigt eftersom det tar bort det mesta av eventuella smittämnen. Om smittämnen ligger undangömda i och skyddade av smuts har dessutom desinfektionsmedel sämre eller ingen effekt. Vissa smittämnen kan överleva under lång tid på till exempel smutsig boxinredning.
Rengöringen innebär ett så fullständigt avlägsnande som möjligt av all smuts. Det gäller särskilt sekret och liknande från sjuka djur. Man skrubbar, skurar, högtryckstvättar eller använder annan metod anpassad till det material som ska rengöras. Användning av hett vatten (inte över 50-60°C) med tillsats av rengöringsmedel, som löser smutsen, ökar rengöringseffekten.

Mekanisk rengöring med hjälp av högtrycksaggregat ger bättre effekt jämfört med manuellt skurande. Men högt tryck kan också sprida smittämnen genom små vattendroppar (aerosol) och ska användas med förstånd. Med ventilationens hjälp kan små vattendroppar förflyttas såväl inom som utanför byggnaden. Om möjligt bör man därför skärma av vattenstrålen med en kåpa. Högtrycksaggregat bör vara försett med doseringspump för rengörings- och desinfektionsmedel. Bra vattentryck (minst 700 PSI =(48 x 105 Pa bar i aggregatets munstycke) rekommenderas för bästa effekt. Den som utför rengöringen ska använda nödvändig skyddsutrustning inkluderande andningsskydd.

Vid temperaturer under fryspunkten kan rengöringsmedlet eller den färdiga lösningen blandas med frostskyddsmedel så att vattnet inte fryser på de ytor som ska rengöras. Ner till -10°C tillsätts 1.6 kg koksalt per 10 liter vatten och mellan -10°C och -20°C, 3 kg koksalt per 10 liter vatten. Saltet måste lösas fullständigt för att vara verksamt. I stället för koksalt kan kommersiella frostskyddsmedel användas.
Rengöringen inleds med avlägsnandet av grovföroreningar (sopa/dammsug). Därefter rengörs elektriska installationer, motorer och liknande manuellt och förseglas med till exempel plastduk, innan rengöring med vatten påbörjas. Sedan blötläggs allt med rengöringsmedel i två till tre timmar för att lösa smutsen. Vid stark nedsmutsning krävs längre blötläggningstid. Den egentliga rengöringen utförs sedan uppifrån och ned, med början i taket, därefter väggar och slutligen golv. Rengöringen är avslutad när synlig smuts inte längre förekommer, när strukturen på samtliga material syns klart samt när spolvattnet inte är grumligt eller innehåller smutspartiklar. Efter rengöring ska samtliga ytor torka upp fullständigt, vilket kan ta flera dagar. När rengöring och desinfektion är klar avlägsnas förseglingen av de elektriska installationerna och dessa desinfekteras med en trasa indränkt med desinfektionsmedel.

Summering - rengöring

  • Ta bort strö, gödsel och dylikt. Ströbädd kan brännas upp eller grävas ner.
  • Ta bort all flyttbar utrustning. Den måste också rengöras.
  • Rengör och försegla elektriska installationer.
  • Blötlägg med vatten och rengöringsmedel.
  • Tvätta manuellt eller med högtryckstvätt.
  • Tillåt ytorna att torka innan desinfektion påbörjas.

Desinfektion

  • Efter rengöring desinfekteras stallet.
  • Applicera rätt mängd lösning (liter per m² yta) enligt anvisning.
  • Använd ryggspruta eller högtryckstvätt. Var speciellt noga i hörnor, sprickor, fogar och material som kan innehålla smittämne, till exempel trä och betong.
  • Börja behandla i taket och arbeta neråt väggarna mot golvet.
  • Tillåt ytorna att torka innan utrustningen ställs tillbaka.
  • Ta bort förseglingar runt elektriska installationer och desinfektera.


Med desinfektion menas att man genom kemiska eller fysikaliska (ofta värme) metoder utför en sänkning av antalet smittsamma organismer till en sådan nivå att infektion inte uppstår hos mottagliga djur som kommer i kontakt med den desinfekterade ytan. Det finns flera medel att köpa i fackhandeln, se exempel nedan. Dessa har skiftande egenskaper och lämpar sig för olika ändamål. Följ tillverkarens anvisningar för desinfektionsmedel noggrant, till exempel minsta inverkanstid är viktigt att följa. Vid temperatur under +20°C ska särskild hänsyn tas till val av desinfektionsmedel och koncentration av brukslösning.

Mängden desinfektionsmedel anpassas efter ytan (cirka 0,4 - 1,1 liter per m2). Om desinfektionsmedlet snabbt rinner av en behandlad yta bör behandlingen upprepas. Särskilda sprayaggregat bör helst användas. Vid användning av högtrycksaggregat rekommenderas: Tryck tio till tolv bar, temperatur över 40°C och arbetsavstånd 1,5-2 meter när desinfektions- eller plattstrålemunstycke används. Tänk på att följa säkerhetsanvisningarna för medlet.

Stallinredning och utomhusrengöring
Foderkrubbor, vattenkoppar etcetera kan vara bärare av sjukdomsframkallande organismer. Noggrann rengöring av dessa skyddar nyinsatta djur från smitta.
Blötlägg eller skrubba utrustningen i ett kar eller högtryckstvätta med tvätt- och rengöringsmedel före desinfektion. Rengör även utsatta ställen, som bevattningsposter samt annan utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Sliten utrustning som är svår att rengöra kan behöva bytas ut.

Hästtransporter bör rengöras helst mellan varje användning, speciellt om samma transport används för hästar från olika stall.

Luftdesinfektion (fin dimma) med desinfektionsmedel som anger att det kan användas för sådant kan avdöda när smittämnena tros vara luftburna. Tänk på att använda skyddsutrustning för att undvika inandning av medlet.
Rasthagar och beten där hästar med kvarka vistats bör inte användas på minst 30 dagar.

Rengöring av kläder, textilier och övrig utrustning
Kläder och textilier bör tvättas i minst 60°C i 20 minuter. Tvättmedel spelar en viktig roll för rengöringen och ska doseras korrekt.  Skodon, sadlar och liknande rengörs noggrant mekaniskt och behandlas med passande desinfektionsmedel. Kokning är en bra och praktisk metod för desinfektion av mindre utrustning och material, som tål värme. Observera att även kokning ska föregås av mekanisk rengöring. Kokningstiden bör vara minst 15 minuter och föremålen ska vara rena och täckta med vatten. Till vattnet kan tillsättas soda (Na2CO3) till en koncentration av 0,5 procent.

Kemiska desinfektionsmedel
Desinfektionsmedel kan vara irriterande för hud och ögon. Använd skyddsutrustning enligt anvisning för medlet vid tillredning och användning av desinfektionslösningar. Vid val av desinfektionsmedel bör tas hänsyn till eventuella negativa miljöeffekter. Undvik också onödigt stora volymer av lösning för att minska risken för spill till omgivningen.

Läs tillverkarens anvisningar vilka infektionsämnen som medlet har effekt mot och vilken inverkanstid som behövs. Just inverkanstiden kan variera, till exempel om ett medel anges ha effekt mot bakteriesporer är det ofta så att inverkanstiden behöver var längre för att avdöda sporerna jämfört med den vegetativa formen av bakterien.

Kommersiellt tillgängliga alternativ

Virkon®S 1 procent (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, mykoplasma, bakterier, svampar och sporer.
Patenterad blandning av sulfaminsyra, äppelsyra, kaliumpersulfat, natriumklorid, natriumhexametafosfat och anjontensid.
Användning; Ytdesinfektion: 1 procent Virkonlösning kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill till exempel vid stöveldesinfektion och desinfektion av fiberoptiska instrument (0,5-1 procent, se anvisning). Kan även användas vid luft- och vattendesinfektion och till desinfektion av djur (0,1-1 procent, se anvisning).
Minsta inverkanstid: 10 minuter. Genomsnittlig hållbarhet efter en upplösning av pulvret är cirka 7-10 dagar.

Parvocide® 1:50 (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, bakterier, svamp och mykoplasma. 
Patenterad blandning av Glutaraldehyde och en kvartenär ammoniumförening (cocobenzyldimethyl-ammoniumchloride).
Användning; Ytdesinfektion: kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill, till exempel vid stöveldesinfektion. För normal ytdesinfektion blandas 1 del Parvocide med 150 delar vatten 0,66 procent. Kan även användas vid luft- och vattendesinfektion och till desinfektion av djur (se anvisning).
Minsta inverkanstid: inom minuter. Parvocide är stabilt i både koncentrerat och utblandat skick. Vid förvaring i sluten behållare anges att produkten är stabil i nio månader efter utblandning.

Incimaxx DES 1 procent (enligt fabrikantens uppgifter)
Verkningsspektrum: virus, bakterier och svamp. 
Patenterad blandning av perättiksyra och väteperoxid.
Användning: Ytdesinfektion: kan användas i djurstallar, transportfordon och till föremål i anslutning härtill, till exempel vid stöveldesinfektion. För normal ytdesinfektion används vanligen 1-2 procent lösning, se fabrikantens anvisning. Incimaxx användes också vid vattendesinfektion (se anvisning).
Minsta inverkanstid: 5-60 minuter, beroende på smittämne, vid temperaturer ner till + 4°C.

Traditionella desinfektionsmedel
Uppgifter från Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”

Kalk - Ca(OH)2 (släckt kalk)
Verkningsspektrum: bakterier i vegetativ form (inte alla mykobakterier) och virus.
Användning: som pulver eller granulat för gödseldesinfektion eller som utgångsprodukt för framställning av kalkmjölk.

Kalkmjölk
Kalkmjölk används som en nyberedd 40 procentig lösning. 40 kg släckt kalk [Ca(OH)2] tillsätts 100 liter vatten under grundlig omrörning. Alternativt kan kalkmjölk beställas direkt från producent.
Verkningsspektrum: bakterier i vegetativ form (inte alla mykobakterier) och virus.
Användning: preliminär desinfektion av gödsel.
Minsta inverkanstid: fyra dagar. Kan användas även vid temperaturer mellan 0 och +10°C.

Natriumhydroxid (NaOH), (lut)
Verkningsspektrum: bakterier (inte alla mykobakterier) och virus. Vid ytdesinfektion endast användbar mot virussjukdomar.
Användning: ytdesinfektion med 2 procent lösning, minsta inverkanstid två timmar. I rännor, diken och liknande för desinfektion av däck på fordon och dylikt. Då används en 2 procentig lösning. pH-värdet ska inte understiga 12. Kan användas även vid temperaturer mellan 0 till +10°C.
Formalin (35 – 37 procent vattenlösning av formaldehyd)
Verkningsspektrum: bakterier, bakteriesporer (sporerna kräver högre koncentration) och virus.
Användning: för tillblandning av rätt koncentration se Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”
Ytdesinfektion: beroende på mikroorganism används en 2-10 procent formalinlösning.
Minsta inverkanstid: fyra timmar.
Vid temperaturer under +10°C erhålls otillfredsställande effekt. Vid temperaturer mellan +10 och +20°C ska temperaturberoende beaktas.

Perättiksyra
Verkningsspektrum: bakterier, bakteriesporer och virus.
Användning: för tillblandning av rätt koncentration se Jordbruksverket, Epizootihandboken 2006 ”Kap 17 Skyddskläder och smittrening” och dess bilaga ”Råd och anvisningar för smittrening och användande av desinfektionsmedel vid utbrott av epizootiska sjukdomar.”
En 15 procent (vikt/vikt) stamlösning av perättiksyra i vatten ska användas.
Ytdesinfektion: använd 1 procent lösning.
Minsta inverkanstid: en timme.
Kan användas även vid temperaturer mellan 0 och +10°C.

Myrsyra
Inverkansspektrum: bakterier (ej mykobakterier), virus.
Användning: ytdesinfektion: Använd 4 procent lösning.
Minsta inverkanstid: två timmar.
Kan ej användas vid temperaturer under +10°C. Vid temperaturer mellan +10°C och +20°C är effekten temperaturberoende.

Klorpreparat
Natriumhypoklorit.

Verkningsspektrum: bakterier (inte mykobakterier) och virus
Användning: som lösning (50 mg natriumhypoklorit/liter vatten) för desinfektion av exempelvis utrustning, dricksvatten och rörsystem.
Minsta inverkanstid: 12 timmar.

Jodpreparat
Verkningsspektrum: bakterier (inte mykobakterier) och virus (lång inverkanstid och/eller hög koncentration krävs).
Användning: hand- och huddesinfektion: Använd 0,02 procent lösning.
Desinfektion av stallar med djur, stövelbad med mera. Använd 0,05 procent lösning.
Minsta inverkanstid: tio minuter.

Alkoholer
Etanol, isopropanol, n-propanol.
Verkningsspektrum: bakterier och virus med hölje.
Användning: hand- och huddesinfektion.
Etanol: Använd 70 procent lösning.

Citronsyra
Verkningsspektrum: pH-känsliga virus.
Användning: hand- och huddesinfektion.
Använd 0,5 procent lösning.

Källa SVA

Länk till källa

Läs hela inlägget »
Barn som städar stall Barn som städar stall

"Arbete" i stallet
Viktig information från Svenska Ridsportförbundet angående ”arbete” i föreningar.

Svenska Ridsportförbundet får ofta frågor angående olika slag av arbete/arbetsplikt i föreningarna.
Det förekommer att föreningar beslutar att medlemmar, oavsett ålder, för att få rida i en viss grupp eller vara kvar som medlemmar måste göra viss arbetsinsats. Detta gäller även barn och ungdomar.

Vid all verksamhet som bedrivs i Sverige gäller svensk lag och förordningar samt av myndigheter utfärdade föreskrifter. Detta gäller sålunda även verksamhet som bedrivs under paraplyet av en ideell organisation.

Man måste skilja mellan tillfälliga insatser vid vissa tillfällen, exempelvis vid tävlingar å ena sidan och schemalagt arbete i form av stalltjänst och liknande å den andra.
Tumregeln säger att uppgifter utförda inom ett kollektivavtalsområde är att anse som arbete.

Reglerna om hur barn och ungdomar får arbeta finns i arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om minderåriga (AFS 1996:1). Med ”minderårig” menas att man inte fyllt 18 år. För både minderåriga och vuxna som arbetar gäller arbetsmiljölagen och de föreskrifter som finns framtagna av Arbetsmiljöverket. Arbete med djur bedöms generellt som farlig verksamhet.

Det som nedan noterats utgör en enkel sammanfattning av utgivna texter från Arbetsmiljöverket.

Arbetsuppgifter

Under 13 år
Den som är under 13 år får inte arbeta.  Detta gäller till och med i familjens egna jordbruk. Förbudet gäller inte lättare sysslor som plantering eller frukt och bärplockning i ett jordbruk som bedrivs av någon i familjen. Viss försäljning - som jultidningar – är också tillåten men den som är under 13 år ska inte ha hand om större summor pengar. Om Arbetsmiljöverket ger ett särskilt tillstånd är det tillåtet att arbeta som artist, skådespelare, statist eller liknande, så länge arbetet är ofarligt.

13-15 år
Den som går i grundskolan och är mellan 13-15 år får ha ett lättare och ofarligt arbete. Det kan till exempel vara enkelt kontorsarbete, lättare arbete i affär som att plocka upp och märka varor men tonåringar får inte göra några tunga lyft. Tonåringens föräldrar (vårdnadshavare) skall därtill ge sitt tillstånd till arbetet som därtill även kräver att det finns en handledare. 

16-17 år
Den som är 16-17 år får ha ett normalt och ofarligt arbete utan riskfyllda arbetsuppgifter. Även 16-17 åringen ska få utbildning och instruktioner av en handledare på arbetet.

PRAO, APU och yrkespraktik
Vid s k  Prao får eleverna bara utföra lätt och riskfritt arbete. Riskfyllda arbetsuppgifter får inte förekomma.

Riskfyllda arbetsuppgifter
Det finns arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda och som bara i undantagsfall får utföras av någon under 18 år. Som exempel nämns bl. a arbete med djur (se bilaga 1 till föreskrifterna om minderåriga i A FS 1996:1). Förbudet mot riskfyllda arbetsuppgifter gäller inte om eleven utför arbetsuppgifterna i undervisningen under lärares handledning eller arbetsuppgifterna ingår i elevens yrkesutbildning och sker under direkt ledning av särskild utsedd instruktör eller eleven redan har godkänd utbildning för arbetsuppgiften.

Arbetstider
Skolan går före arbetet för den som är under 18 år.  Det är tillåtet att arbeta under terminstid på kvällar och helger men det får inte påverka skolarbetet. 

Under 13 år
Grundregeln är att den som är under 13 år inte får arbeta. Men om barnet utför sysslor så ska hon/han själv bestämma tiden. platsen och hur mycket hon/han vill arbeta.

13-15 år
Den som går i grundskolan och är 13-15 år får jobba högst 2 timmar per dag under en skoldag och högst 7 timmar per dag under en skolfri dag. Man får jobba högst 12 timmar per vecka. Om man börjar sin skoldag klockan 8 så får man inte jobba efter 18 dagen innan.

16-17 år
Den som är 16 – 17 år får arbete relativt fritt. Nattarbete är dock förbjudet. Jobbet får dock inte gå ut över studierna.
Läs mer HÄR
Ridsportförbundets bedömning och rekommendationer
Ridsportförbundet vill initialt notera att i begreppet ”arbete” även ingår icke ersatt arbete. Däremot får inte ideellt arbete i form av tillfälligt medhjälp vid t ex tävlingar förväxlas med ”arbete”. Arbete för minderårig för inte heller utgöra villkor för deltagande i verksamhet ordnad av föreningen.

Löner, ersättningar mm 
Observera att visst arbete kan bli att betrakta som avlönat arbete trots att ersättning inte utgår i form av reda pengar

Det är viktigt att arbetsgivare väl känner till regelsystemet som riktar sig mot arbete för minderårig. Vad som nedan sägs skall sålunda enbart betraktas som generella riktlinjer och inte utgöra en avvikelse från gällande regler. (Se närmare ”Så får barn och ungdomar arbeta” broschyr utgiven av Arbetsmiljöverket och AFS 1996:1 och AFS 2000:31)

Under 13 år
Arbete för barn under 13 år är inte tillåtet. 

13-15 år
Arbete med stalltjänst är tillåten men får inte omfatta farlig verksamhet. Stalltjänst kan bedömas som farlig verksamhet särskilt när det innebär tunga lyft och eller arbete farliga eller med mindre trygga hästar.
Förälder(vårdnadshavare) skall ge sitt tillstånd och handledare skall finnas.

16-17 år
Tillstånd av förälder (vårdnadshavare) krävs. Hantering av farliga hästar är inte tillåtet.

Frivilligt arbete
Inget arbete får vara krav för medlemskap. Det strider därtill mot de allmänna reglerna för medlemskap i en allmännyttig ideell förening. Inte heller får stadgarna innehålla krav på arbetsinsats eller böter om arbetsinsats inte görs.
Även barn under 13 år får vid tävlingar och arbetsdagar utföra lättare sysslor som att hämta protokoll, öppna och stänga grindar, måla hinder och rensa banor från ogräs och stenar.

Källa Svenska Ridsportsförbundet

Länk till källa

Läs hela inlägget »

Klara, kyliga morgnar och ångande andedräkt tidiga morgnar - hösten har fått fäste i naturen. Ägna en tanke till luften i stallet så får din häst en bättre vinter.

Luften i stallet påverkas av gödsel och urin. I gränsskiktet mellan vätska och luft bildas ammoniak och andra så kallade gödselgaser och ju varmare det är i stallet, desto mer gas bildas. Gaserna är skadliga för slemhinnorna i hästens luftvägar.

Halm, kutterspån eller torv?
En av ströets viktigaste funktioner är att suga upp urin och det gäller att man strör tillräckligt mycket. Strömaterialen har olika fördelar och det är en svår balansgång att välja.

Halm har en något mindre absorptionsförmåga än till exempel torvströ och kutterspån. I gengäld erbjuder halm sysselsättning.

Trähaltiga strömaterial kan i vissa fall ha en negativ inverkan på hästens hovar.'

Begränsa dammet i stallet
Damm är inte bra för hästens luftvägar. Sopa aldrig stallgången när hästarna står inomhus. Blöt gången innan du sopar så minskar du risken för att det dammar.

Släng inte ned hö eller halm från skullen när det finns hästar i stallet.

Dålig stallventilation är en stor orsak till hästars halsproblem. Ta hjälp av yrkesfolk när det gäller ventilation. Ett stall ska helst inte vara för varmt eller fuktigt. Hästar mår bra av frisk luft och lite svalare temperatur, men de är känsliga för drag.

Källa Agria
Länk till källa

Läs hela inlägget »
Etiketter: damm

HUR PÅVERKAR INHALERBARA PARTIKLAR I STALLMILJÖN UPPKOMSTEN AV LUFTVÄGSINFLAMMATIONER HOS MÄNNISKOR OCH HÄSTAR?

Målet med denna studie var att undersöka stallmiljöer och dess effekt på människors och hästars hälsa framför allt avseende utveckling av inflammation i luftvägarna såsom vid hösnuva och astma på grund av vissa byggnads- och miljörelaterade exponeringar såsom fukt, dammexponering och kemiska emissioner. Först gjordes två mätningar av stallmilljön, en under vintersäsong, som ett mått på sämsta förhållanden, sedan en gång efter sommarsäsongen och storstädning av stallet, som mått på bästa möjliga förhållanden. Därefter gjordes en intervention i form av införande av mekanisk ventilation i stallet. Uppföljande mätningar gjordes sedan under vintersäsong för att undersöka om inomhusmiljön förbättrats och om detta hade fått några positiva effekter på hälsan.
 

Källa Stiftelsen Hästforskning
Länk till källa

Läs hela inlägget »