BimoStall_logo

DAMM i STALL

Ett vanligt problem i stall är den höga nivån av damm. Det finns flera källor till problemet och det har under de senaste året testats olika förslag på lösningar på detta problem. Damm från hö och halm, damm från betonggolv, damm från hästarna i form av stöv, allt yr runt i stallet och många undviker därför att sopa när hästarna är inne i stallet. Järnskor och broddar river kontinuerligt upp nytt damm från betonggolven.

Det är sedan länge känt att kvartsdammet i betong kan orsaka silikos, en obotlig lungsjukdom hos människor och på många arbetsplatser finns det ett aktivt arbete för att skydda sig mot detta skadliga damm.

Det är inte orimligt att hästarna blir kraftigt påverkade av detta problem med damm. Hosta hos hästar är inte ovanligt. Det kostar både ägare och försäkringsbolag stora summor varje år förutom att hästen mår riktigt dåligt under tiden.

Arbetsmiljöverket

”Betongdamm kan orsaka obotlig lungsjukdom”

Informationen från Arbetsmiljöverket bygger på reglerna AFS 1992:16 Kvarts, ändrad genom AFS 2000:17 och AFS 2005:10. Beställ även reglerna Hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 och reglerna om Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6
Best nr ADI 244

KOL & bronkit

I början av sjukdomen är hosta och slem i halsen vanligast. Efter en tid blir luftrörsväggarna mindre elastiska och luftvägarna allt trängre och så småningom uppstår vanligtvis dessutom emfysem, det vill säga lungblåsornas väggar kollapsar och syreupptagningsförmågan försämras påtagligt. Senare i sjukdomen uppstår andnöd, och hos en tredjedel slutar lungorna fungera. Hos sjuka med KOL är luftvägsinfektioner vanligt.

Sjukdomen går i skov, med vilket menas att symtomen uppträder med bättre och sämre perioder. En försämring kan till exempel utlösas av kallt väder, dammiga miljöer eller ansträngning

KVickdrag

Kvickdrag eller COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) är en sjukdom hos hästar, oftast en följdsjukdom efter kronisk bronkit eller på grund av damm-, mögel- eller höallergi. Hästen måste göra dubbla utandningar vilket oftast är ganska plågsamt. En del hästar får en rand över buken som kallas kvickdragsrand.

Hästar med kvickdrag brukar oftast avlivas, eftersom sjukdomen är väldigt plågsam och dessutom obotlig.
Vid kvickdrag förstörs lungblåsorna, alveolerna, oftast på grund av dålig stallmiljö, men även om hästen har kronisk bronkit eller har gått en längre tid med hästinfluensa.

Syreupptagningsförmågan försämras avsevärt. Kvickdrag kan jämföras med KOL hos människor.

Partiklarna (< 5µm) från kvartsdamm kan komma ned i lungblåsorna. Kroppen kan inte göra sig av med dem, de kapslas in i ärrvävnad. Sjukdomsbilden präglas av inflammation och ärrbildning i form av knutformade skador i lungvävnaden. Man ser en ökning av bindvävnad, s.k. fibros. Lungorna blir stelare och utbytet av syrgas blir försvårat.

Silikos utvecklas oftast efter en latenstid mellan 10 och 30 år och ger i första hand symptom i form av andfåddhet. Vid hög exponering kan symtomen komma snabbare. Svår silikos kan vara dödlig och innebär även en ökad risk för cancer (lunga, matstrupe, magsäck) och ökad känslighet för tuberkulos.

Silikos går inte att bota, men sjukdomsförloppet kan stoppas om kvartsexponeringen upphör.

Åtgärder

I Sverige är arbetsgivaren skyldig att utföra mätningar av exponeringen för kvartsdamm, oftast varje år. Protokoll från mätningarna ska skickas in till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren är även skyldig att ordna läkarundersökningar för personal som utsätts för kvartsdamm över halva gränsvärdet.

Nivågränsvärde för respirabelt kvartsdamm är för närvarande 0,1 mg/m3. Begreppet nivågränsvärde avser ett hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Med den respirabla fraktionen dammpartiklar menar man de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna till lungblåsorna (alveolerna).

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS) 2011:18 om hygieniska gränsvärden och AFS 2005:06 om medicinska kontroller i arbetslivet samt www.av.se/dokument/publikationer/Arbetarskydd/silikos.pdf, Berg och gruvarbete, AFS 2010:01, Bygg- och anläggningsarbete, AFS 1999:03

Unga i arbete

Under inspektionen har Arbetsmiljöverket också ställt ett antal krav på att det saknats särskild riskbedömning av minderårigas arbetsmiljö. Praoelever och sommarjobbare är exempel på minderåriga som kan arbeta i stall.

Andra exempel på krav som Arbetsmiljöverket ställt i insatsen har handlat om att ha beredskap för första hjälpen och krisstöd, att det saknats ergonomiska riskbedömningar när det gäller tunga lyft, bristande maskinsäkerhet och risker för fallolyckor.

Sammanlagt har cirka 500 besök gjorts under perioden april till december. (2015) Insatsen har främst omfattat ridskolor, naturbruksgymnasier, trav- hopp- och galoppverksamheter, stuterier och travsällskap, men också andra typer av arbetsplatser där unga arbetar, som exempelvis restauranger och kyrkogårdar. Säkerheten och arbetsmiljön för unga i åldern 13–18 år har varit fokus för insatsen.

Ny inspektion under nästa år
Behoven i hästnäringen bedöms som så stora att Arbetsmiljöverket under nästa år (2016) kommer att starta en ordinarie inspektionsinsats inom området. Projektet kommer att pågå under två år och cirka 600 besök kommer att göras.

Källa Arbetsmiljöverket
Länk till källa

Kontakt på Arbetsmiljöverket:
Hans Jansson, projektledare för inspektionsinsatsen ”Unga i arbete”, telefon 010 730 94 60.

Vår Lösning

Vår lösning är egentligen ganska enkel. Genom att byta ut den manuella sopningen mot en sopmaskin så blir det dammfritt och går mycket fortare. På köpet kommer en bättre arbetsmiljö!

Vår lösning innebär att byta ut den manuella metoden där man sopar för hand mot en sopmaskin, som med filtrering säkerställer att allt damm samlas upp istället för att yta runt i luften.

Länk till sopmaskinerna

EN BÄTTRE METOD

Som studierna från Arbetsmiljöverket visar så är det en eftersatt bransch när det gäller arbetsmiljö. Många unga tjejer som sliter onödigt hårt, speciellt för att få bort dammet. I de flesta fall så sker den rengöringen helt utan andningsskydd. Med våra sopmaskiner försvinner helt den manuella sopningen av stallgångarna och exponeringen av skadligt damm minskar extremt mycket.

MINDRE ARBETSTID

Förändringen i arbetstid kommer av att sopmaskinerna jobbar mycket snabbare än man kan göra med sopborstar, men även av att man tar bort moment i rengöringen. Det rekommenderas ofta att man ska "vattna" golvet innan man sopar för hand, för att slippa att dammet ska yra runt. Det momentet försvinner helt när man använder sopmaskiner, eftersom de tar upp allt det fina dammet. Tidsåtgången kan i vissa fall minskas med hela 90%!